måndag 28 juni 2010

87, apelsinmun, kebab och cava


Hej kära vänner, det här är första (och enda?) gången som jag, Love, skriver på bloggen.

Vi har precis kommit hem från en av de ballaste konserterna jag, och Ida, har sett nånsinn. Vi har nämligen vart och sett Aerosmith! Gubbarna håller fortfarande hög klass även om rynkorna är djupa och halva bandet snarare skulle kunna vara min farfar än rockstjärnor. Men ta mej tusan, bra var det, en riktig röjar fest i sann 70-tals anda! För alla er som gillar Walk this way och Dream on så kan jag bara säga att det väntar en hel värld av bra Aerosmith låtar där ute!

Men innan konserten så va det ju en dag också. I morse så har vi packat, mycket svettig arbete vill jag lova, ihoptryckta och överviktiga väskor. Men efter ett tag med mycket omstuvning lyckas vi! Efter det begav vi oss till stranden för att svalka oss. Och svalkade blev vi när vi nästan fick en minitsunami över oss.

Efter stranden gick vi hem igen för att packa det sista. Vid 6 tiden åkte vi mot Plaza Espanya för att njuta av två olika föreställningar. Först för att bevittna den magiska fontänen från världsutställningen 1929. En jättefontän som varje helg sprutar vatten i alla möjliga formationer samt att ljus belyser vattnet så att det ser ut som att det brinner. Väldigt vackert.

Efter mycket om och men kom vi hem efter konserten, det tog oss en och en halv timme då det inte fanns en enda taxi, ingen tunnelbana och bara överfulla bussar, samt att Pridefestivalen låg dörr i dörr med Aerosmith så snabbt tog alla taxis slut.

Okej, imorn åker Ida hem och vårat halvår här är slut. den här tiden har varit underbar och vi har haft mycket skoj och bus för oss. Jag kan nog tala för oss båda när jag säger att vi aldrig kommer att glömma tiden vi hade här tillsammans. Det har varit så skoj!

Själv beger jag mej på min nyinköpta cykel på onsdag mot Sverige. Jag räknar med att det tar drygt en månad, så någon gång i augusti rullar jag in på Stockholms gator.

Hej då allesammans, må väl så ses vi snart hoppas jag.

söndag 27 juni 2010

88, en midsommarnatts dröm


Barcelona bjöd på en alldeles fantastisk midsommar. den började med att jag hittade 40 euro, sen pallrade jag och love oss iväg till montserrat för att stirra på munkar och nunnor, slutligen gjorde vi stil med 300 andra svenskar en tur till ciutadella parken, där jag love filippa isak, hans tjej och hennes kompisar och två utlänningar de kände samt christian åt sill, färskpotatis, köttbullar, tunnbröd, knäckebröd och jordgubbstårta. jag stämmer in med löv: det här var det godaste jag ätit i spanien. Sen lekte vi kasta idas högklack, hoppa sopsäck, springa med potatis, kasta ägg och dansadee smågrodor, musikanter och björnar, samt sjöng grinolles visa tills kväll blev natt och natt blev morgon.

igår besökte vi allt för sista gången, jag fick ett stammiserkännande av cafe del opera och vi lyssnade på sex ljud som skrämmer konrad fischer på moderna museet. Filippa och jag sa hejdå och det var vemodigt och spännande och sorgligt och fint på en och samma gång.

nu ska vi ner på stranden, upp i bergen, titta på fontäner, äta picknick och slutligen avrunda med aerosmith!

hoppas alla hade en härlig midsommar men att det regnade (bara litegranna) på er och att ni mentalt förbereder er för idas nedkomst imorn, nej vänta det är ju jag.
hej!

fredag 25 juni 2010

83 + 3, snorvalpar




Idag har jag varit oerhört labil, det kan ha varit för att luften luktade krut eller för att affärerna var stängda men arg var jag. I ett ostabilt ögonblick skrek jag: det är inte så himla jävla lajbans för mig att planera en trevlig midsommar för otacksamma snorvalpar. Filippa och loves stora ögon fylldes av förvåning och till svar fick jag ett jag förstår inte. Nähä men då tycker jag att du ska rannsaka dig själv lite. sen blev jag ledsen och bad om förlåt och försökte förklara att allt jävulskap jag gör är av rädslan att de ska försvinna och det slutade med att de var himlans snälla mot mig fast jag varit dumdumdum.


Jag och filippa besökte polisen, något som spårade ur totalt och vi avreagerade oss på alla orättvisor som alla vi mött mött under sin tid i staden. när vi gick därifrån var vi ganska övertygade om att vi är skyldiga till mened och det andra med det fjortonde. hemskhet va.


Vi satte oss ner och åt indisk kebab, drack vin och skrattade nervöst. Sen pratade vi barcelona, om alla invändigt och utvändigt vackra människor vi mött, om alla onda, om alla menlösa, meningsfulla och hemlighetsfulla. vi rangordnade sevärdheter och bråk och kärleksförklaringar. och annat internt som är totalt ointressant för alla men jag kan säga att vi kom fram till att dagens polis var mest adrenalin, sagrada familja mest endorfin och att om hela barcelona hade varit the hills hade jag varit lauren. tjaaa ni, på gott och ont och på ont och gott. puss och kram!

81 + 4, sant juan heter han, jag skiter i hans namn lilla getto don juan


Igår var sant juan vilket är det spanska midsommar, men åttahundraförtifem gånger större än svenskt nyårsafton, hela luften fylls av raketer, marken av smällare och ungdomars magar av alkohol. Stranden, stränderna, fylls av festglada jäntor och grabbar, en del tar med sig sina föräldrar eller mor/far-föräldrar, en annan del tar med sig sina barn och en tredje del tar med sig sina hundar, men gemensamt har alla den fantastiskt fanatiska lätt pyromaniska fascinationen för smällare.

torsdag 24 juni 2010

80 + 4, min dator har gått sönder

helt kapputt, död, borta. kanske att mina bilder har gått samma öde till mötes.


det får mig att känna mig ungefär såhär

onsdag 23 juni 2010

81 + 1 + 1, jag vill egentligen komma upp i hundra inlägg men jag tror inte jag hinner med.

81 + 1, look at your man now back to me




Hej, hur har din dag varit?

min dag har varit såhär: Jag och love begav oss efter mycket om vägar till cykelstället där love skulle spana in sin hoj, de första tiominutrarna var faktiskt riktig ruvlig. de hade riktiga törminäjter-tandem-hojar för 45 lax och love provade cykelbyxor. Två och en halvtimme senare var det dock inte så kuvl. nej då var det plötsligt det tråkigaste jag gjort...


...tills loves expedidit sa, i call you and like hi love (men inte som love då utan som löv) and you know its me. haha. så skakar han loves hand som blir kritvit och väser till mig bara han inte har du vet den där sjukdomen för han rev mig precis på handen och där på hans hand forsade en droppe blod fram. fruktansvärt päckligt tyckte jag.

igår var jag fredrik och love på rosa raval, en mexikansk restaurang och åt och drack och åt lite till, vår servitris var impade att vi lyckades shöffla i så mycket. vädligt trevligt hade jag i matkomeland.

Mig ser ni nog igen.